Allmänna begrepp
Bostadsbolag / bostadsaktiebolag
Enligt lagen om bostadsaktiebolag är ett bostadsaktiebolag ett bolag som äger en byggnad där största delen av utrymmena används som bostäder. Bolaget ägs av aktieägarna.
Bostadsaktiebolag kallas ofta också för bostadsbolag. Båda betyder samma sak.
Aktieägare
En aktieägare i ett bostadsbolag är en person eller aktör som äger aktier i bolaget och genom dem har rätt att besitta en viss bostad eller ett annat utrymme.
Aktie / bostadsaktie
En aktie betyder en ägarandel i ett aktiebolag. Aktieägarna äger alltså inte själva lägenheten direkt, utan de äger aktier som ger rätt att bo i eller använda den.
Bolagsordning
Bostadsaktiebolagets bolagsordning är bolagets centrala dokument där det fastställs till exempel vilka lägenheter som finns, vilka besittningsrätter aktierna ger samt de grundläggande reglerna för bolagets verksamhet.
Bolagsstämma
Bostadsaktiebolagets bolagsstämma är ett möte där man beslutar om bolagets viktigaste frågor, såsom ekonomi, förvaltning och större projekt. Alla aktieägare kallas till stämman.
💡 Ta gärna en titt på vanliga frågor och svar om bolagsstämman för aktieägare HÄR.
Bostadsbolagets styrelse
Bostadsbolagets styrelse är en grupp personer som aktieägarna väljer på bolagsstämman. Styrelsens uppgift är att sköta bolagets förvaltning och se till att verksamheten ordnas på ett ändamålsenligt sätt.
Exempel på styrelsens uppgifter är att kalla till bolagsstämma, välja disponent samt säkerställa att disponentförvaltningen sköts enligt avtal. Styrelsen följer också upp och övervakar ekonomin. Styrelsen ska ha 3–5 medlemmar eller det antal som anges i bolagsordningen. Medlemmarna behöver inte vara aktieägare i bolaget. Styrelsen ska också ha en ordförande, som vanligtvis väljs av styrelsen själv.
Ekonomi
Bolagsvederlag
Bolagsvederlag är den avgift som tas ut av aktieägarna för att täcka bostadsbolagets kostnader. Bolagsvederlaget kan bestå av olika delar, såsom skötselvederlag och eventuellt finansieringsvederlag.
Skötselvederlag
Skötselvederlaget används för att täcka bostadsbolagets löpande drift- och underhållskostnader. Det omfattar till exempel reparations- och uppvärmningskostnader, el-, vatten- och avloppsavgifter samt kostnader för städning och avfallshantering.
I bolagsordningen anges på vilka grunder vederlaget betalas. Vanligtvis bestäms det enligt lägenhetens yta.
Finansieringsvederlag
Finansieringsvederlag är den avgift som tas ut av aktieägarna för att täcka amorteringar och räntekostnader på bostadsbolagets lån, till exempel för större renoveringar. Om bolaget inte har lån samlas inget finansieringsvederlag in.
Bostadsbolagslån
Ett bostadsbolagslån är ett lån som bostadsaktiebolaget tar för att finansiera till exempel större renoveringar, såsom rör- eller fasadrenoveringar. Lånet betalas tillbaka genom finansieringsvederlag från aktieägarna.
Renoveringar och underhåll
Linjesanering / rörsanering
En linjesanering är ett omfattande reparationsprojekt där byggnadens vatten- och avloppsledningar förnyas så att de fortsätter vara i brukbart skick. Den görs vanligtvis med 40–50 års mellanrum. I vardagligt tal används ofta ordet rörremont.
Samtidigt kan man också förnya badrum samt el- och ventilationssystem. Om renoveringen är mer omfattande används ibland benämningen LVIS-sanering. Förkortningen LVIS står för värme, vatten, ventilation, el och sanitet.
Fasadrenovering
En fasadrenovering är ett projekt där byggnadens ytterväggar repareras eller förnyas, till exempel puts, tegelfasad eller målning. Syftet är att hålla byggnaden vädertålig, säker och välskött.
Takrenovering
En takrenovering är ett projekt där byggnadens tak förnyas eller repareras så att det förblir vattentätt, säkert och användbart.
Konditionsbedömning
En konditionsbedömning är en utredning som sakkunniga gör om fastighetens konstruktioner och tekniska system samt kommande reparationsbehov. Den görs vanligtvis upp för tio år och hjälper bostadsbolaget med långsiktig planering av underhållet.
Underhållsplan
Underhållsplanen görs upp för en tioårsperiod och behandlar på ett omfattande sätt olika delar av fastighetens förvaltning och skick. Huvudsyftet är att tidsplanera framtida renoveringsbehov så att man kan förbereda sig på kostnaderna i god tid och undvika oväntade stora utgifter. Planen görs ofta i samarbete mellan styrelsen, disponenten och tekniska sakkunniga.
Underhållsbehovsutredning
Lagen kräver att bostadsbolaget gör upp en skriftlig underhållsbehovsutredning för minst fem år framåt, och den ska behandlas årligen på bolagsstämman. Lagen reglerar inte närmare innehållet eller vem som upprättar den. Styrelsen kan göra utredningen själv eller med hjälp av sakkunniga.
